Hävstångslabb

Syfte: Vi skulle ta reda på var tyngdpunkten på en pinne är.

Material: En pinne(storlek kvittar), såg, våg, linjal.

Utförande: Börja med att hitta tyngdpunkten på pinnen genom att balansera den antingen på ett finger eller på någonting annat smalt. Sedan ska man såga av pinnen på just det stället. Mät(cm) och väg(g) de båda halvorna och omvandla massan till tyngd(N). Multiplicera Tyngden(N) och längden och räkna ut svaret.

Resultat :

		VÄNSTER SIDA				HÖGER SIDA
PINNE	Massa ( g )	tyngd ( N )	längd ( CM )	längd x tyngd	Massa ( g )	tyngd ( N )	längd ( CM )	längd x tyngd
A	14,3 g	0,143 N	20 cm	2,86	13,8 g	0,138 N	25 cm	3,45
B	22 g	0,22 N	9,5 cm	2,09	19 g	19 N	10,3 cm	1,957
C	34 g	0,34 N	12,1 cm	4,1	29,3 g	0,243 N	24,3 cm	7,1
D	6,4 g	0,64 N	13 cm	8,32	5,7 g	0,57 N	15,5 cm	8,835
E	48,7 g	4,87 N	37 cm	108,19	543,1 g	5,431 N	37 cm	200,947
F	19 g	0,19 N	15,6 cm	3,0	165 g	1,65 N	21,5 cm	3,5
G	169 g	1,69 N	36,5 cm	61,7	172 g	1,72 N	44,5 cm	76,5

Slutsats : När jag tittar på alla resultaten från de olika pinnarna så kommer jag fram till att de inte väger lika mycket eller är lika långa. Den vänstra väger upp sin brist på tyngd genom sin längd( den är längre än den tjocka). Massan multiplicerat med längden är ungefär lika på båda sidorna. Tyngdpunkten på en pinne är inte alltid i mitten, den kan vara mer åt vänster/höger beroende på volymen och tyngden på pinnen, om pinnen tex. är tjock och tung i den högra änden och smal i den vänstra då kommer tyngdpunkten vara mer åt höger.

Felkällor: Man kanske inte sågade pinnen precis i mitten. Pinnens högra del kanske är tjock och den vänstra smal. Det påverkar då resultatet

Är det tjockaste hårstrået alltid det starkaste?

Är det tjockaste hårstrået alltid det starkaste?

Syfte: Ta reda på om tjockare hår är starkare än tunnare hår.

Material:

• tejp
• dynamometer
• mikrometer
• hår

Utförande:

Börja med att mäta ett hårstrå sedan så tejpar du fast hårstrået och sätt fast dynamometerns krok och dra tills hårstrået går i sönder. Avläs högsta dragkraft håret klarar.

Slutsats: I det här fallet så var det tjocka hårstrået starkast men det behöver inte alltid vara det för att det kan vara svagare pga av tex plattning, lockning, gener, hur mycket man tar hand om det, hur man tvättar det osv. Tjockt hår har en fördel eftersom det är tjockare än tunt.

Felkällor: Avläsningsfel när man mäter hur tjockt det är eller när man läser av dynamometern. Man borde göra fler tester per person för att vara extra säker.

Friktionslabb

Friktionslabb

Syfte: Syftet med laborationen är att ta reda på vilka faktorer som påverkar friktionens storlek.

Material: Dynamometer, träkloss, 100g tyngder, yta av trä(träskiva) och en yta av granit(granitskiva).

Utförande:

Vi började med att placera träklossen på ett träbord och fästa dynamometern i träklossen, sedan drog vi dynamometen med en jämn hastighet. Detta upprepades 2 gånger. En vikt på 100g fästes på klossen och sedan drog vi klossen 3 gånger. Proceduren upprepades en gång till fast med två vikter på 100g vardera. Varje gång avlästes dynamometern.

Allt upprepades fast på en yta av granit.

Resultat:

test1(N) test2(N) test3(N) snitt(N)
kloss på träbord 0,22 0,21 0,22 0,215
kloss+100g 0,52 0,5 0,49 0,5
kloss+200g 0,82 0,79 0,8 0,8

kloss på granit 0,45 0,46 0,47 0,46
kloss+100g 0,87 0,89 0,88 0,88
kloss+200g 1,29 1,2 1,28 1,26

Massa	test1(N)	test2(N)	test3(N)	snitt(N)
kloss på träbord	0,22	0,21	0,22	215
kloss+100g	0,52	0,5	0,49	0,5
kloss+200g	0,82	0,79	0,8	0,8
//////////////////////////	/////////////////////////	//////////////////////////	/////////////////////////	//////////////////////////

kloss på granit	0,45	0,46	0,47	0,46
kloss+100g	0,87	0,89	0,88	0,88
kloss+200g	1,29	1,2	1,28	1,26

Slutsats: Ju större massa ett föremål har, desto större friktion blir det. På granitskivan, som  är lite skrovlig, blev det en högre friktion än på träskivan som är slät.

Felkällor: Inte drar klossen på samma ställe(eller samma längd), att man använder olika sidor av klossen, fellkällorna kan vara att man läser av dynamometern fel, osv